montt mardié ser inte alls ut som man kanske föreställer sig. jag hade aldrig förväntat mig spetsiga boots, men ändå. spelningen var kort och mycket solo, men han överraskade med "eurosport music baby!" och hade sin playlist precis som man kunde önska sig.
vi kom verkligen till att dricka tequila och jag minns själv hur hes jag blev av att skriksjunga håkanlåtar och till morrissey. dansgolvet kändes ganska ojämnt och publikfriande men det var skönt att för en gångs skull skita i allt och bara dansa.
*
"me and you and everyone we know" är himla fin. och ))<>(( -scenerna kanske är det roligaste jag sett i år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar