jag har semester. helt stört. min första betalda semester ever. evah, evah. det är hur vuxet som helst. jag tänkte att jag har hur mycket tid som helst framför mig men har sedan insett att den här tiden kommer gå så sjukt snabbt.
först blir det några dagars häng och nedvarvning. sen blir det roadtrip till tyskland och jag längtar efter storstadspuls och har alltid väntat på att se autobahn. nu är det på riktigt, nu ska det bli av. nu ångrar vi oss inte längre, nu finns det ingen tid att ångra sig på.
ich bin ein berliner, ska jag säga då. (eller hur det nu stavas?) hej, jag kan bara skolfranska.
*
snyggt att jag frågar min kollega om han är sjuk-sjuk eller fotbolls-em-sjuk och skrattar. snyggt att han svarar att han åkt ambulans, legat inlagd på sjukhus och har värsta hjärnskakningen. snyggt, anna. verkligen.
*
jag lyssnar på gammal yvonne och nostalgipeppar mest inför hultan. om en timme bär det av. det blir för en dag för jag tror att en dag är ungefär vad jag tror att jag kommer att klara av. jag är för gammal för det här.
egentligen är det den där 17-åriga känslan jag söker. när jag fann någon lycka i det där dammet. sökte kärlek från främmande läppar men fick halsfluss istället. när de vackra, svartklädda männen på scenen fick mig berusad på ett helt annat sätt än på hur jag måste berusa mig idag.
nej, det är inte sorgligt, för jag ångrar ingenting. men jag väntar heller inte på någonting. (eller gör jag?)
*
dammit, jag är on a low.
fack fack fack fack
säger hon i luren
sen lägger hon på luren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar