We can dance like we did
Surrounded by these Shoreditch kids
So caught up and cool they don't live
Their lives from the heart
And I've given up on truth
Cause I'm running out of youth
London, don't know
If you are my friend or my foe
You get me so high, get me low
It's something I'll leave
*
för jag drömmer fortfarande drömmar om sådant jag aldrig kan få.
jag är sjuk i huvudet.
jag skrämmer dem jag vill ha närmast.
jag hör inte av mig till dem jag älskar och som älskar mig.
jag vet att jag gnäller.
för jag släpper taget hela tiden men så släpper det inte mig.
en tanke (från chuck p):
det här är livet efter gud, det här är livet efter döden. det här är skärselden.
och beroende på hur väl vi levde våra tidigare liv, desto kortare tid behöver vi spendera i den här världen. vilket får mig att vilja dö snart.
det sa jag till min familj, och menade att jag, än så länge, faktiskt hade skött mig bäst eftersom jag var yngst och de andra hade tvingats leva här mycket längre.
ja, jag sa ju det. jag är sjuk i huvudet.
get me away, i'm dying.
jag längtar hem, jag längtar bort.
men först ska jag till london och dricka chai latte från starbucks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar