söndag, augusti 01, 2010
how come you don't call me anymore?
ibland så blir allt helt fel rätt snett. ibland så trasslar jag in mig själv bland alkoholångor, dans och män. ibland så tänker jag inte efter före, jag som vanligtvis tänker för mycket. ibland så kan jag drömma om årets sex. ibland kan jag ha för höga förhoppningar. och ibland så är det bara helt enkelt inte upp till mig. ibland så hinner någon annan före med att kyssa mig. ibland så kan jag bli så utmanad att jag faktiskt backar. ibland så är nätterna oändliga och dansen förtrollande. ibland så kan jag inte motstå raka tänder och varma händer. ibland så önskar jag att jag aldrig hade sagt någonting överhuvudtaget. ibland så tänker jag att jag inte skulle ha låtit den hårda mannen vinka hejdå. ibland så orkar jag helt enkelt inte bry mig. ibland så måste jag tillåta mig själv att fånga ögonblicket och se hur länge det varar. ibland är stjärnorna klarare och jag känner det komma tillbaka när han rör vid mig om så bara i två sekunder. ibland så måste jag tänka på mig själv. ibland så måste jag räkna någon annans andetag. ibland måste jag vakna upp med oräkneliga blåmärken och anse det vara värt det. ibland så är det värt det. ibland måste jag fronta. ibland måste jag gömma mig bakom mina solglasögon. ibland så måste jag se en man i ögonen utan att skratta. ibland så måste jag se en man i ögonen och hålla kvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar